Intervju med Hallå (Maj 2019)

Det sägs att hunden är människans bästa vän. För Niklas Lundström är det katten. Eller rättare sagt kändiskatterna Cooper och Kira.

 

Det var i slutet av 2015 som Niklas började må dåligt. Förhållandet hade tagit slut och en kedjereaktion gjorde att han kände sig alltmer deprimerad. 
- Saker som jag tyckt var roligt förut gav mig bara ångest. Jag sov jättemycket och kände mig ändå alltid trött. 

Ganska tidigt sökte han hjälp hos sjukvården. 

- Jag har inbillat mig att det fanns ett nätverk som fångade upp en och hjälpte en. Som när man brutit benet. Men så länge jag inte pratade om att ta livet av mig var det ingen riktigt som brydde sig. 

Efter attt ha bollats runt i två månader upplevde Niklas att han stod på exakt samma ställe. 

- Även om man har vänner och släktingar så är det väldigt ensamt på botten. Jag började stänga mig inne. 

 

Det var då katterna blev hans räddning.

- Cooper och Kira som under hela inervjun stryker sig runt benen och nyfiket buffar på reporterns penna. 

- De fick mig att gå upp på morgnarna. Hur dåligt jag själv mådde skulle katterna aldrig bli lidande. De skulle ha mat och rent vatten. Alla dumma tankar som dök upp i mitt huvud styrde Cooper och Kira bort. 

Cooper kom in i Niklas liv för sju år sedan. Det var dåvrande flickvännen som ville ha katt. Själv var han egentligen inte så förtjust i katter men han föll pladask för Sphnxkatten Cooper. Lite senare fliyttade även Cornish Rex-flickan Kira in.

 

Idag är Cooper och Kira kändisar. Instagramkontot @sphynxnille, där Niklas lägger upp bilder på de till utseendet ovanliga katterna, har 33 000 följare. Kontot starade han ungefär samtidigt som han började må dåligt. 

- Från början var det en flykt. På Instagram kunde jag socialisera med folk som inte visste något om mig.

Under hela sjukdomsperioden jobbade Niklas kvar på sin arbetsplats sedan många år, Häktet Trelleborg. 

- Jag trivdes på jobbet. Men det var så skönt att komma hem till katterna och slippa frågan "Hur mår du?", även om den ställs av välvilja. Man svarar ju ändå alltid "bra". 

Niklas upplevde att katterna ändrade beteende. Cooper, som annars far runt som en virvelvind, blev lugn och Kira följde niklas varje steg hemma. 

- Någonstans tror jag att de känner när en person mår dåligt. Sedan förstår de så klart inte vad det är som hänt. 

 

Sommaren 2018 bestämde sig Niklas för att det räckte med smusslande. Han hade redan berättat för släktingar och nära vänner hur han mådde. Nu öppnade han sig på Instagram. Han började skriva om sin depression och ta ordet psykisk ohälsa i munnen. 

- Det var en befrielse att få berätta. Men jag trodde aldrig att jag skulle få så mycket positiv feedback. Hundratals personer hörde av sig. 

 

Niklas skrev en artikel om sin upplevelse i tidningen kattliv och efter den strömmande ytterligare tacksamma kommentarer in. 

- Det var många män som hörde av sig. Jag tror att vi män är dåliga på att prata om hur vi mår. 

 

Cooper krafsar på Niklas bexben för att visa att han vill upp och sätter sig bekvämt till rätta på husses axlar. I dag mår han mycket bättre, säger Niklas. 

- Det är stor skillnad att kunna prata om hur man känner. Det gör att jag förhoppningsvis aldig behöver hamna så långt ner på botten igen. 

- Så här i efterhand har jag funderat på om jag bara inbillade mig att katterna hjälpte mig så mycket. Jag började läsa på och det finns faktiskt forskning som visar att husdjur får oss att må bättre.

 

Fakta

 

Namn: Niklas Lundström

Ålder: 36 år

Bor: i Hököpinge

Gör: Arbetar på häktet i Trelleborg, pluggar marinbiologi

Fritiden: Fiskar, tränar, fotograferar, sköter kontot @sphynxnille