Intro

Först måste jag förtydliga att jag skriver detta blogginlägg som privatperson och inte i tjänst som Kriminalvårdare. Tyvärr får jag inte använda bilder från där jag jobbar pga. säkerhetsskäl. En bild är tagen utanför häktet där jag arbetar. Resten av bilderna är tagna av Kriminalvården från andra häkten. Men de flesta häktena är ganska lika till utseende i Sverige. 

Jag började jobba som Kriminalvårdare dec 2002 som vikarie. Jag var bara 19 år och hade precis slutat gymnasiet. Tanken var egentligen att jag skulle in i militären men eftersom Sverige avvecklade stora delar av sin militär i början av 2000-talet så blev det att söka jobb istället. Du kanske undrar varför det just blev Kriminalvården? Enkla svaret är att en vän rekommenderade mig att söka.

2004 utbildade jag mig till Kriminalvårdare på den tiden var det först 2 veckor intro på arbetsplatsen där man skulle arbeta, 6 månader utbildning på Kriminalvårdens utbildningsenhet och sen 2 månader högskola. Fördelen med Kriminalvården är att efter din grundutbildning finns det massor med olika utbildningar som Kriminalvården håller i och samtidigt behåller du din lön.

Som Kriminalvårdare kan du jobba i hela Sverige på olika anstalter och häkten. Anstalterna har tre olika säkerhetsklasser 1–3, där klass 3 är en öppen anstalt och klass 1 är högst säkerhet. Häktena delas också upp, säkerhetshäkte, normalhäkte och ”öppet” häkte.

Häktet

Jag jobbar på Häktet i Trelleborg som räknas som ett normalhäkte för intagna med restriktioner, häktet har 33 platser. Restriktioner innebär att den häktade personen är näst intill avstängd från omvärlden. Hen får inte ta emot besök och inte ringa. Alla brev som skickas går via åklagaren som ska godkänna om breven får skickas vidare. Har hen fulla restriktioner åker även Tv:n och radion ut från rummet. Det är åklagaren som begär detta och sen bestämmer Tingsrätten/Hovrätten hur restriktionerna ska se ut.

De som sitter på häkte är människor som väntar på sin rättegång. Antingen till tingsrätten, hovrätten eller högsta domstolen.

På häktet serveras frukost kl. 08.00, lunch kl. 12.00 och kvällsmat kl. 16.00. Efter frukost startar dagen på häktet. Under frukostutdelningen har man med sig en planeringslista hur dagen ska se ut på avdelningen. Där får den intagne säga till om hen t.ex. vill ha promenad, prata med präst, boka tid till sjuksköterskan, motionera, byta böcker, ta en dusch under dagen, ringa sin advokat m.m. Det finns även intagna som har förtroendearbete som går ut i arbetslokalen eller tvätten. På häktet finns det även möjlighet att få ”cellarbete” vilket innebär att man arbetar inne på sitt rum. Oftast är detta olika sorters packningsjobb. Som intagen på häktet har du rätt till 1 timmes promenad per dag. De flesta intagna använder denna tid till att röka eller motionera.

Det finns ingen maxlängd hur länge du får sitta häktad däremot måste häktningsbeslutet omprövas i domstol var 14e dag. Idag sköts de flesta omhäktnignar via videolänk.

När det gäller huvudförhandling i domstolen är normalfallet att den intagne ska vara på plats. Det är vi som Kriminalvårdare som åker med på dessa förhandlingar och sitter med inne i förhandlingssalen. Ibland kan det vara rättegångar som är extremt psykiskt påfrestande att lyssna på. Jag har varit med på över 500 rättegångar och hört både det ena och det andra.   

Hur är det att jobba som Kriminalvårdare och mina egna åsikter.

Det vanligaste jag får höra när jag säger att jag jobbar som Kriminalvårdare är att ”Jag hade aldrig klarat av att jobba med dessa människor” ”Släng nyckeln” ”Vi borde ha strängare straff i Sverige”.

Jag har jobbat som Kriminalvårdare i 18 år. Från 2015 jobbar jag endast natt, detta kommer jag berätta mer om senare.

Sveriges Kriminalvård går ut på att återanpassa människor till samhället efter/under verkställigheten inom häkte och anstalt. Det är den modellen Sverige jobbar efter. Människorna som sitter i svenska fängelser/häkten ska en dag komma ut i samhället igen och det är vår arbetsuppgift som Kriminalvårdare att ge den intagne bästa förutsättningarna för det. Ibland kan det bara handla om ett samtal som kan ändra tankebanorna hos en människa.

Kriminalvården har ändrats på många sätt sedan jag började för 18 år sedan. Tittar vi på samhället i stort mår människor sämre idag och våldet har accelererat. Självklart avspeglar sig detta inom Kriminalvården. Men många tror att jag åker till jobb varje kväll och ska brottas. Riktigt så ser det inte ut. Jag har betydligt fler bra samtal på häktet än brottningsmatcher. Självklart händer det incidenter. När en incident händer måste man avväga om man själv kan hantera det med Kriminalvårdarna som finns på plats eller om man måste kalla in Kriminalvårdens insatsstyrka. Jag har träffat ett antal intagna med delirium (slutat dricka alkohol efter ett långvarigt alkoholberoende) incidenter med dessa personer kan accelerera snabbt. Jag har sett celler helt sönderslagna efter dessa människor blivit våldsamma. Många som hamnar i delirium får en enorm fysisk styrka. De kan rent ut sagt plocka ner en hel cell med bara sina händer. Ingen ska tro att det inte finns risker med att arbeta som Kriminalvårdare, men vi är utbildade att kunna hantera de mesta extrema situationerna.   

Att jobba natt som Kriminalvårdare är speciellt, först och främst jobbar vi långa arbetspass mellan 18.00 – 07.00. Jag brukar säga att man blir expert på problemlösning när man jobbar natt. Du har inte alls samma resurser på natten som på dagen. Därför är det bara rutinerad personal som jobbar natt, Kriminalvårdare som jobbat många år inom verket. På natten blir vi ett sammansvetsat gäng eftersom vi har bara varandra att lita på när det händer något. Vi kan inte gå in till chefen och fråga hur vi ska göra eller få in insatsstyrkan lika snabbt som på dagen.

Natten börjar kl. 18.00 med en avlämning från vakthavandebefäl vad som hänt under dagen. Sen är det inlåsning av avdelningarna, enkelt förklarat varje celldörr öppnas och man säger ”gokväll” samtidigt gör man en visuell kontroll av rummet och sen låser man. En annan arbetsuppgift som man gör på tidig kväll är visitation av olika utrymmen där intagna har befunnit sig. Här letar man efter t.ex. undangömda mediciner, vapen, droger, skadegörelse m.m. Vi på natten delar även ut mediciner som läkare föreskrivit till intagna.  Senare på kvällen utförs en säkerhetskontroll av alla dörrar. På natten ska även lite pappersarbete utföras. Av säkerhetsskäl kan jag inte skriva hur många vi är som jobbar på natten.

En fördom som man väldigt ofta får höra är att vi "bara" låser och öppnar dörrar, arbetet är mycket mer än så. Som Kriminalvårdare måste man vara lyhörd, lyssna aktivt, kunna kommunicera med olika slags människor som är i kris, ha ett stort tålamod och vara stresstålig. Min åsikt är att den viktigaste säkerheten man har som Kriminalvårdare är att bygga ett förtroende hos intagna. 

Många brukar fråga mig ”Så du står och pratar normalt med misstänkta mördare, pedofiler, våldtäktsmän, rånare osv?”. Enkla svaret är JA, min arbetsuppgift är inte att döma människor som sitter i häkte, det har vi domstolarna till. Min arbetsuppgift blir så mycket enklare om jag inte bryr mig om vad folk är häktade för.

Tyvärr är Kriminalvården en väldigt sluten enhet. Min känsla är att många jag pratar med visar ett stort intresse för Kriminalvården men kunskapen om Kriminalvården är dålig. Jag hoppas detta inlägg har hjälpt till att öka kunskapen om ett av Sveriges viktigaste yrken. Ni får mer än gärna skriva ett DM på Instagram om det är något mer ni undrar över.